lovisita

Usch. Vintermörkret tynger ner något fruktansvärt. Jag uppskattar visst ingenting. Blir gråtfärdig hela tiden. Vill att denna veckan ska vara slut, nästa kanske blir gladare. Vill sova, men kan inte sova. Är orolig för allt. Kan man gräva ner sig i två-tre månader?

"Tacka fan för mina polare (pojkvän) har tålamod med mig."
Älskar att sjunga den i en vit liten minibil som har världens finaste ägare.

:
You with the sad eyes
Don't be discouraged
Oh I realize
It's hard to take courage
In a world full of people
You can lose sight of it all
And the darkness inside you
Can make you feel so small